Dostojevskijs ”Spelaren” – knappast nätspel!

Nu har jag läst Spelaren , en bok som är skriven av Fjodor Dostojevskij. Jag har aldrig vågat mig på någon av de gamla ryssarna förut, har tyckt att det verkat för tunga, men den här boken var i alla fall inte så värst tjock. Kanske det inte är tjockleken som gör de andra tunga heller, för den här kändes trots sitt ganska begränsade omfång relativt tung.

Märklig bok

Det intryck som dröjer sig kvar hos mig var att det var en märklig bok, och att det gör den svår att läsa. Den påminner inte om något annat jag läst. Fast kanske att det inte mest är det som var problemet, utan det som beskrivs. Ok att huvudpersonen är en märklig man, men det är så svårt att tänka sig att någon skulle bete sig som han. Den person som skildras ska vara spelberoende (och även några av de andra i boken är det), men skulle en spelberoende verkligen kunna bete sig så? Visst är det suggestivt och känslosamt, men det känns mer som en skildring av vansinnne än en realistisk skildring av spelberoende. Fast kanske var det annorlunda förr, jag har ju mest spelat på nätcasinon och levde inte samtidigt som Dostojevskij. Kanske gjorde casinona i hans tid och sammanhang verkligen människor galna. Synd att det inte hade nätcasinon då, så att de kunde vara lite mer rimliga även om de blev beroende. 

Dostojevskijs "Spelaren" - knappast nätspel!

Skillnad mellan nätcasinon och irl-casinon

Det där att personerna i boken framstod som märkliga och riktigt galna fick mig att grubbla på skillnaden mellan olika sorters casinon. De som fanns på 1800-talet i Ryssland kan jag bara fantisera om, men de som finns nu har jag besökt några stycken. Det är ju en speciell stämning på dem. De gånger jag varit på irl-casino har jag varit där med vänner, till exempel åkte vi dit på en svensexa. Det var festligt på sitt sätt, men jag blev så påverkad av de andra i gänget, och alla hade dessutom druckit. Det var absolut inte nåt jobbigt som hände där, det var en trevlig kväll, men jag spelar hellre själv och kanske helst också nykter så jag kan vara klar i tankarna och ha koll på vad jag gör. Då är nätcasinon faktiskt bättre. Fast jag förstår om andra gillar den där speciella stämningen, att vara där tillsammans med andra, ha en dealer i samma rum och uppslukas helt av spelandet. Det är bara inte min grej.

Några favoritspel

Jag gillar att spela på automater. Den typen av spel som är enarmade banditer i digital tappning och med lite mmoderna funktioner. Mega Fortune är min absoluta favorit, jag är svag för jackpottar och chansen att vinna riktigt stort, även om jag vet att det är väldigt liten chans att man gör det. En annan favorit är Aloha slot och en tredje är Divine Fortune, som är en väldigt snygg spelautomat. Det finns många fler förstås, vill du hitta casinon där de finns kan du kolla på Allasvenskacasinon.com där de har en bra översikt över olika casinon.