“Maken” av Gun-Britt Sundström

Nu har jag gett mig på att läsa Maken, en bok med undertiteln “en förhållanderoman”. Den är skriven av Gun-Britt Sundström och kom 1976. Handlingen utspelar sig på 60-talet och handlar mestadels om förhållande, frihet och integritet. Går det att ha frihet i ett förhållande, och går det att bibehålla sin intergritet om man lever med någon annan? Det är viktiga frågor, som fortfarande är relevanta.

Seg

Den här boken är alldeles för lång. Det gör att jag tycker att den känns seg och jobbig att ta sig igenom. Den håller sig under 400 sidor, men jag tror den vunnit på att hålla sig under 200. En hel del hade kunnat plockas bort, komprimeras, fixas till. Den skulle ha blivit bättre då.

Samtidigt vet jag inte om det skulle räcka. Den är intellektuell på ett högdraget sätt som går mig på nerverna och som nog bidrar till att den känns lång och seg att läsa. Den känns inte alls typisk för 1970-talet på det sättet, med det högdragna, och det är det jag blir mest besviken på.

Rolig

Till hennes försvar måste jag säga att det inte är en rakt igenom tråkig eller jobbig bok. Den är för lång och den var bitvis bara seg. Men ofta glimrade den till med en skarp humor som passade mig. Hon kan konsten att vara vansinnigt rolig, vilket faktiskt är något som få författare behärskar. De flesta blir fåniga eller plumpa, eller så låter de så skämtsamma hela tiden att bokens handling försvinner i den skojfriska tonen. Så är det inte här. Den håller sin högdragna stil, och rätt vad det är glänser den på sitt speciella och väldigt roliga sätt.

Insiktsfull

Trots att jag uppskattar humor och när böcker är roliga tycker jag att det bästa med boken är hennes förmåga att skriva om relationer. Det är så insiktsfullt och hon fångar saker på pricken. Jag inser att jag emellanåt ser mig själv och människor i min närhet tydligare för att jag läst boken. Det har redan hänt flera gånger att jag stannat upp och tänkt “det där är ju precis som X gjorde i Maken”, när olika personer i min närhet liknat olika personer i boken. Det är nästan läskigt, framförallt eftersom jag inte tycker att boken i stort är så bra. Som att det stör mig att hon samtidigt klarar att göra detta, ge mig berättelser om relationer som påverkar mig i mitt liv.